Hur fyller man en blogg med ord när tiden står stilla? När ingenting händer. Jag vet inte, kanske gör man det överhuvudtaget inte, även om inget händer kan jag skriva om hur jag mår, hur det känns, det finns något skönt i att få ur sig det någonstans med. Men även där blir orden repetitiva förr eller senare. Kanske gör det ingenting egentligen, kanske är det viktiga bara att få ur sig något när det behövs, men jag har kommit in i en period nu under några månader där jag helt enkelt låter bli att skriva vissa inlägg, det känns helt enkelt meningslöst att publicera dem, det är ord utan innehåll.

Jag mådde sämre igår, framför allt under dagens första hälft.
Jobbiga bilder spelas upp i mitt huvud, jobbiga tankar fyller detsamma, jobbiga känslor strömmar genom kroppen och jag känner igen det alltför väl. Jag kan drömma mig iväg, mer eller mindre som att dagdrömma, men mörkare, tunga drömmar. Jag är knappt ens medveten om det, efter en stund vaknar jag till liv igen fylld med jobbiga känslor. Det finns ingenting att greppa tag i, jag förlorar mig själv om och om igen, vaknar upp efter en stund och jag vet verkligen inte vad jag ska försöka ta fasta på för att finna något positivt i allt det här.

Men som tur är så kan allt bara gå åt ett håll nu , och det är framåt .
Tiden får visa om man är så pass stark att bryta sig loss ur det gamla .
Nu är jag i allfall en liten liten bit på vägen dit .